sommarens ufo

En av sybingons rutor var att slutföra ett ufo och jag fick, något motvilligt eftersom jag hatar ufon, rota igenom ufogömman längst in i garderoben bakom gamla svettiga skor och trasiga strumpbyxor. Där hittade jag en söndersprättad klänning som jag köpte på second hand för något år sedan för att sy om men uppenbarligen lagt undan efter sprättningen. 
 
Det kan vara ett av dom svåraste tygerna jag jobbat med, inte bara för att jag inte kan bestämma mig för om det är fint eller fult, utan för att det är både trikå och något hemskt systetiskt 80tals-material. Vi snackar liksom ren plast! Sen var ju kjolen även plisserad så jag var tvungen att ta hänsyn till det också.
 
Jag valde iallafall att rita ett helt nytt mönster till överdelen (eftersom storleken var väldigt mycket större än min egen så kunde jag jobba ganska fritt utan att anpassa efter tygmängden) och göra en tvådelad outfit istället.
 
     
Jag tror att jag tycker himla mycket om resultatet, eller ja jag vet att jag gör det rent estetiskt. Dessvärre är det ohemult obekvämt att gå klädd i plast och jag har därför haft på mig detta ungefär en halv dag och sen bytt om i panik!
Kanske kan det dock bli bekvämare nu när värmen lagt sig något. Jag hoppas det innerligt för så mycket som jag svor och förbannade, inte bara symaskinen utan hela påfundet att sy överhuvudtaget när jag jobbade med det här omöjliga materialet, vore det trist att inte kunna använda slutprodukten och känna att det var värt det!
 
 
 
Allmänt, Mönsterkonstruktion, Återbruk/Lagning | | En kommentar |

Sannas klänning

Under vårterminen köpte Sanna en löjligt snygg klänning på second hand. Den är sydd i ett slags gardintyg á la 90s och har en helt galet fin rygg.
Problemet med klänningen var bara att den inte var lika bra att ha på sig som att titta på. Framförallt var den väldigt snäv i halsen och orsakade därför en lätt strypningskänsla.
 
Jag tycker ju dock att den var alldeles för fin för att inte åtgärda, framförallt passade färgerna så himla fint på Sanna.
 
 
          
Som ni kan se var det en hel del som var tvunget att ryka för att halshålet skulle kännas bekvämt.
 
Det visade sig även att klänningen såklart hade fodrat liv för att komplicera saker när det var just hals och även ärmhål som skulle ändras så jag fick börja med sprätten.
 
          
Klänningen var även i det kortaste laget och eftersom jag själv är extremt kinkig för korta kjolar var det ett nöje att förlänga den när Sanna visade sig känna likadant. Så när hon var på besök nyligen fann vi en linnegardin från röda korset som fick nytt liv i form av en bård och trots att vi var osäkra på färgen först skulle den visa sig vara perfekt för ändamålet!
 
Så nu hoppas jag att klänningen hinner vara med om en del trevliga sommardagar innan höstterminen drar igång och Sanna återvänder till gläntan utan mig. Kan erkänna, även om det tar emot lite pga förra årets strul å skit, att jag är något avis och kommer sakna pannkaksfrukostarna med korsord på söndagar, att vara ständigt omgiven av hantverksnördar varav man vill hålla sina alster långt från hälften av dom för att dom är smutsiga och luktar grillkorv (smeder ni vet), att bo i en skog, att ha får på tomten, verkstäderna med alla redskap och absolut mest av allt att bo vägg i vägg med Sanna!
 
 
Allmänt, Återbruk/Lagning | | En kommentar |

griskuddarna

En sak som hjälpt mig att hålla motivationen uppe och iallafall skapa litegrann under sommaren är att jag tycker det är så roligt med sybingon! Egentligen har jag inte alls många rutor kvar men eftersom jag är en så lat bloggare har jag såklart inte visat upp mycket av det jag gjort. Än!
 
En ruta som jag inte visste hur jag skulle beté mig kring var dock "sy en kudde". Jag var nästan i färd med att helt skippa den då jag inte alls kunde rota fram någon kuddsömnadslust när jag kom på att jag ju haft ett kuddprojekt i åtanke i evigheter.
 
Nu kanske mitt kuddprojekt kan räknas lite som fusk, med tanke på den otraditionella kuddstorleken, men å andra sidan så var ju inte utmaningen "sy en människokudde".
 
Som ni kanske redan förstått handlar det alltså om små kuddar för små huvuden, tillhörande små inneboende.
 
Marsvin råkar ju nämligen vara så fanastiska i sin natur att dom uppskattar att utöva sin favoritsysselsättning, att slappa, i trevliga små sängar - gärna komplett med små huvudkuddar!
Jag, som sällan kan neka mina käraste något trevligt, tog därför någon kväll framför tvn och sydde kuddar att lägga i odjurens nya säng.
 
Jag använde mig av ett avklippt ylleben och en trikåärm som var rester från tidigare projekt och inuti är gamla tygrester som klippts i mindre bitar.
 
Eftersom endast det finaste är gott nog så är det såklart även broderade kuddar det gäller. Annat vore pisamt!
 
Jag tar även tillfället i akt och presenterar en av två nya brudar som utökat vår familj. Säg hej till Møg-Bjørn!!
 
Vi har även fått ett till litet knytt vid namn Mymlan men hon är så förfärligt blyg att hon nog inte är redo för en kamera i ansiktet då det för henne säkerligen skulle kunna liknas vid att bli förföljd av Saurons öga!
 
Møg-Bjørn däremot är så nyfiken att det knappt går att få en bild på när hon slappar för att hon far upp som ett skott och måste undersöka allt! Men jag är glad att hon fastnar på bild, eftersom tjocka Bella som syns på första bilden oftast inte gör det alls, syns alltså. Inte mer än som en mörk fläck eller en svart oidentifierbar massa åtminstone.
 
 
Kuddarna verkar iallafall ha gått hem och jag tänker nog att jag efterhand kommer att sy fler. Jag bara måste ju göra en med morötter och en med gurka på också!
 
 
Allmänt, Broderi, Marsvin, Återbruk/Lagning | | 3 kommentarer |
Upp